Kiropraktor Jonas Svensson

Frågor & svar

Det är väldigt olika vad patienter har för erfarenheter och teorier om vad man gör vid manipulationsbehandling. Här är ett axplock av vanliga frågor som man ofta får av patienter. Svaren är kortfattade och generella men här kan du som patient få en ide om vad du vill fråga vidare om.

Fråga: Har en kota hoppat fel eller ur läge?

Svar: Det är fel att säga att en kota hoppat ur sitt läge För att detta ska kunna ske krävs det ofta traumatiska skador. En kota kan vara inskränkt inom sitt rörelseomfång men i ett ytterläge. Det är då som besvär ofta uppkommer.


Fråga: Varför uppstår låsningar i ryggen?

Svar: Låsningar kan ibland uppstå efter misstolkningar av ledens skyddsreflexer där muskel krampar okontrollerat och fixerar leden. Om detta kvarstår blir leden stel. En led kan bli nedsatt av en mängd olika orsaker som
- stukningar som ger kvarstående ärrbildningar. - ensidiga rörelsemönster.
- muskel obalans som ger hållningsfel. – inaktivitet m m


Fråga: Vad är det som knakar när man justerar?

Svar: Ett vakuumfenomen uppstår när man separerar två ledytor med en vätska emellan .


Fråga: Finns det några risker med att knäcka i ryggen?

Svar: I förhållande till antal behandlingar som görs världen över är komplikationsrisker mycket låga jämförbart med många andra behandlingsformer. Det är ändå mycket viktigt med noggrann undersökning för att kunna eliminera alla riskfaktorer.


Fråga: Kan det inte bli glappigt i ryggen om man knäcker många gånger?

Svar: Under förutsättning att man ökar rörligheten i ett stelt ledparti så kan man minska den e v kompensatoriska ledöverrörlighet som kan uppstå i närliggande leder. Så länge leden är inskränkt i rörelseomfång mår den bättre av att mobiliseras.


Fråga: Vad kan jag själv göra för att förebygga att akuta ryggskott uppstår?

Svar: De faktorer man kan påverka själv är t ex – att inte ha låsningar i ryggen - att vara någorlunda tränad för det man utsätter ryggen för - att ha kroppskännedom, att man inte gör utmanande rörelser direkt i anslutning till att man har varit i ytterlägesposition. Det går dock inte att skydda sig 100% eftersom skyddsreflexerna feltolkar ibland.


Fråga: Kotan hoppade nog inte rätt sist för jag blev inte helt bra?

Svar: En kota är inte i rätt eller fel läge. En led som har vart stel i en ytterlägesposition under en lång period kräver ofta upprepade behandlingar innan man kan normalisera alla funktioner.


Fråga: Gör det ont när man blir justerad?

Svar: Vanligen gör det inte ont alls. Vid akuta inflammations- eller kramptillstånd kan det ibland göra lite ont. Man bör inte manipulera om det är alltför smärtpåverkat.


Fråga: Kan det göra ont dagen efter behandling?

Svar: Det är inte ovanligt att man känner som en träningsvärk dagen efter behandling, särskilt efter de första behandlingarna. Detta är ofta nödvändigt för att kunna påverka rörligheten.


Fråga: Ska man ha värme eller kyla på?

Svar: Vid spänningsvärk kan man eventuellt ha värme om det känns behagligt. Om man däremot har en mer akut inflammation bör man inte ha värme, då kan man e v öka inflammationen och svullnaden men man kan med fördel använda kyla.


Fråga: Behöver man massage också för att muskeln ska bli mjuk?

Svar: Om en muskel är spänd är det viktigaste att påverka den nervimpuls som gör att muskeln spänner sig. Därav måste man analysera vad som skapar nervimpulsen. Om det är en led som är inskränkt och ger en skyddsreflex måste leden behandlas. I vissa fall kan säkert massage påverka spänning men det gäller att kunna analysera orsaken. Om man med viljan spänner sin armmuskel hjälper det inte hur mycket man masserar på muskeln. Den är spänd tills man påverkar nervimpulsen.

Fråga: Det är inget fel på mina kotor. Det är muskeln som gör ont

Svar: Det kan vara riktigt att det är muskeln som ger smärta men det kan ändå vara leden som är orsak till att muskeln spänner sig. Leden och dess positionsmätare, nerven som försörjer impulser till muskeln samt muskeln själv måste man se som en funktionell enhet. Dessa samverkar på ett komplext sätt. Man måste alltså påverka faktorn som skapar störningen.


Fråga: Jag har en massa knutor i musklerna, behöver dessa masseras?

Svar: Resultatet av en långvarig muskelspänning blir ofta att vissa muskelpartier (så kallade motoriska enheter) av spänningen utvecklar en icke-inflammatorisk överkänslighet. Detta kallar man ofta för trigger-punkter eller muskelknutor. Dessa kan man behandla med en viss tryckteknik där man försöker att trötta ut eller adaptera ned känsligheten i smärt- receptorena. Men det viktigaste är att påverka orsaken till muskelspänningen.


Fråga: Behöver man inte uppvärmning innan justering?

Svar: Innan hård belastning vid t ex träning är det mycket viktigt att värma upp. Vid manipulationsbehandling belastar man inte vävnaden på det sätt att någon direkt uppvärmning har något värde. Det som är betydligt viktigare är att patienten kan vara helt avslappnad under manipulationen så att man inte motverkar den rörelse som man vill skapa.


Fråga: Ska man bete sig på något speciellt sätt efter behandling?

Svar: Om man har haft ett akut kramtillstånd i musklerna är det framför allt viktigt att inte göra utmanande rörelser när man har varit i samma position länge. Typ när man har suttit länge och ska resa sig ska man inte böja sig och vrida ryggen direkt.


Fråga: Jag har en gammal skada i ryggen?

Svar: Ett kraftigt smärttillstånd i ryggen för många år sedan kan givetvis innebära att man har någon kvarstående strukturell skada men det kan också ha varit ett ryggskott av kramp- karaktär där det inte alls finns någon skada kvar.


Fråga: Jag har olika långa ben behöver jag ha något ilägg i skorna?

Svar: Har man vad vi kallar för funktionell benlängdsskillnad där bäckenets position hålls så att ena benet blir kortare kan man ofta genom behandling normalisera detta. Har man däremot vad man kallar för anatomisk benlängdsskillnad där själva skelettet är osymmetriskt kan man med fördel ha ett anpassat ilägg för detta.


Fråga: Kan man ta värktabletter innan man går på behandling?

Svar: Visst kan man ta det. Det är dock viktigt att kiropraktorn vet vad man tar för typ av smärtlindrade läkemedel. Detta kan påverka resultaten av hur man ska tolka de olika neurologiska och smärtprovocerande tester man utför.

© websolution