Fokuserad eller radial stötvågsterapi mot tendinos – kronisk senskada
Tendinos
Vid långvarig inflammation av senstrukturer startar ibland en okontrollerad läkningsprocess. När kroppen reparerar och nybildar senvävnad bildas det ibland för mycket oorganiserad bindväv som är oelastisk och kortare än kringliggande fibrer. I denna vävnad växer det in för mycket blodkärl och nerver som kvarstår efter den inflammatoriska läkningsfasen. Detta gör att senan blir smärtöverkänslig även när det inte finns någon inflammation kvar. När senan sträcks och belastas frisätter de inväxta nerverna signalsubstanser som ger smärta. Senan har nu blivit kroniskt smärtöverkänslig. Detta är vad man kallar för tendinos.
För att ställa diagnos att det har uppstått en sådan förändring i senan är ultraljudsbedömning överlägset bäst på att bedöma senans struktur och tjocklek. Man behöver också ha ultraljud med så kallad power doppler där man kan se kärlaktivitet i senan.
Olika behandlingar av tendinos
Tendinos är ett mycket svårbehandlat tillstånd. Inflammationshämmande läkemedel eller kortison hjälper inte i detta skede då det inte kvarstår någon inflammatorisk aktivitet i senan.
Stretching har en liten men ofta ingen större effekt. Excentrisk träning har visat resultat på hälsenan men är tidskrävande. Det tar ofta flera månader av daglig träningsbehandling. Excentrisk träning är svårt att tillämpa på många andra senor men bra resultat.
Om man med ultraljudsundersökning hittar kraftiga kärl som är inväxta i senan kan man spruta in samma läkemedel som man gör i åderbråck (sklerotisering). Detta kan skrumpna ner kärlen och minska senans överkänslighet. Detta är dock en avancerad metod som ofta bara görs av specialutbildad läkare under ultraljudsgenomlysning. Det krävs ofta upprepade behandling samt förutsätter att det finns inväxt av ett stort kärl i senan för bra resultat.
Kirurgisk behandling är ibland nödvändig men ger inte alltid bra resultat om ärrvävnaden är utspridd i stora delar av senan samt att det alltid finns risk med komplikationer. Det är också lång läkningstid med total vila och avlastning.
Stötvågsbehandling
Stötvågsbehandling har nu visat tillräckligt bra resultat i flera studier för att det ska vara ett kostnadseffektivt och komplikationsfritt behandlingsalternativ. Ungefär 70 % får ett bra resultat på i snitt 4 st behandlingar. Behandlingen går ut på att en maskin sänder in kraftiga stötvågor mot senan som vibrerar sönder små mikrobristningar i ärrvävnaden och ev kalkinlagringar. Stötvågen skapar gasbubblor (kavitation) som rör sig med mycket hög hastighet och kraft. Dessa skapar mekaniska vävnadsavbrott. Denna åverkan på senan verkar aktivera igång en ny läkningsprocess.
Den nya läkningsprocessen verkar påverka senan så att den organiseras på ett mer normalt sätt och blir mindre smärtöverkänslig. Läkningsprocessen tar ofta lång tid. Man räknar med att det tar 4-8 veckor efter sista behandlingen. Vissa upplever smärtlindring tidigare men det sker läkning under flera månader efter en serie av behandlingar. Senstrukturer är en så tät struktur så att den tar alltid lång tid att läka vid skada jämfört med t ex muskel eller slemhinna.
Radial eller fokuserad stötvåg
Det finns olika typer av stötvåg som har olika för och nackdelar. Man skiljer på radial eller fokuserad stötvåg. Vi har båda varianterna. Radial stötvåg skapas genom att en lufttrycks -styrd kolv som slår på en metallplatta. Så överförs vågen via huden in i vävnaden. Detta innebär att man får kraftigast påverkan på ytliga strukturer. Effekten går ner till ca 45 mm men avtar gradvis ju djupare man kommer. Denna metod är kraftfull på ytliga senstrukturer. Nackdelen kan vara att det gör ont på ytliga strukturer och att man inte får ner tillräckligt med kraft till djupare strukturer utan att påverka ytliga för mycket. Den radiala typen av stötvåg är mycket vanligare och enklare att använda.
Fokuserad stötvåg
Fokuserad stötvåg skapas ofta med så kallad piezoteknik. En elektromagnetisk metallplatta ger ifrån sig laddningar som fortplantas genom en vattenfylld gummibälg. Chockvågen leds då från olika håll så att de sammanträffas djupare in i vävnaden. Man kan reglera fokus så att man får kraftigast effekt flera centimeter in i kroppen. Man kan då få tillräckligt stor effekt för att t ex slå sönder en njursten eller en kalkhärd utan att skada ytligare vävnad som är emellan huden och målet. Denna teknik är nödvändig när man vill komma åt djupt liggande skador med hög behandlingsdos.
Nackdelar med fokuserad stötvåg är att man får effekt på en lien fokuserad yta så man måste veta att man ligger helt rätt. Man behöver då använda ultraljudsscanning för att orientera sig och markera ut koordinater. Man kan annars lätt missa målet helt eller inte få tillräcklig dos för effektiv behandling.
Tillstånd man kan behandla med stötvåg
Främst långvariga senskador. Vissa tillstånd behandlas effektivast med radiell stötvåg och vissa med fokuserad Vanliga diagnoser är:
- Hälsena
- Fotledens inre och yttre senor (tibialis posterior) (fibularissenor)
- Mortons neurom (nervinklämning under framfoten
- Plantarfascia (hälsporre)
- Knäskålssena (hopparknä)
- Knäledens yttre sena (löparknä)
- Höftens yttre senor (trochanterområdet)
- Axelsenor (rotatorcuffsenor) (kalkaxel)
- Tennisarmbåge
- Stimulera benläkning t ex vid stressfrakturer som är svårläkta
- Kroniska benhinneinflammationer
- Ärrbildningar i muskler
Ultraljudsdiagnostik innan stötvågsbehandling
Vi använder alltid ultraljudsdiagnostik innan stötvågsbehandling inleds för att veta att det är rätt indikation. Man bör bekräfta att det finns en sådan vävnadsförändring där stötvågsbehandling är lämplig. Man ska t ex inte behandla pågående inflammatoriska tillstånd, svullnader, akuta bristningar, irriterade nerver m m. Om man behandlar på akuta tillstånd kan man späda på en redan inflammatorisk process där man stör en pågående läkningsprocess. En skadad sena ska absolut inte behandlas i akut skede eller för tidigt i ett läkningsförlopp.
Vad säger forskningen?
Det finns en hel del forskning på stötvågsbehandling. På vissa tillstånd finns det riktigt bra studier samt på andra något mindre. Hur stora vetenskapliga krav man ska kräva av en behandlingsform beror på några olika faktorer som:
- Biverkningar på metoden
- Vad det finns för andra behandlingsmetoder att tillgå
- Kostnadseffektivitet
Vi försöker följa de riktlinjer som forskningen visar. Viktigt är dock att kunna ställa en så säker diagnos som möjligt innan behandling.
På Ergomove (www.ergomove.no) som är Norsk distributör i Norden, kan man få mycket information om stötvågsbehandling. Man kommer till en svensk sida det står om olika behandlingar.
Klicka på den norska flaggan på sidan så kommer man till den Norska sidan. Där finns det mer information om forskning och studier. Under fliken Dokumentasijon finns flera så kallade peer-reviewed literature, studier för den som är intresserad.
Att tänka på vid stötvågsbehandling
Man ska belasta behandlat område försiktigt första dygnet efter behandling. Under hela behandlingsserien och 4-8 v efter sista behandling tillämpar man aktiv vila. Man behöver dock inte avlasta helt:
- Man får inte ha ökad blödningsrisk av läkemedel eller annan orsak
- Man ska undvika att ta inflammationshämmande läkemedel under behandlingstiden då det kan störa reparations/läknings processen.
- Om man har fått kortisoninjektion i området bör man avvakta med behandling 4-6 veckor
- Om man nyskadar området med hög belastning så att får en kraftig inflammation bör man avbryta behandlingen
- Andra eventuella kontraindikationer för behandling får bedömas individuellt
Länkar
- Möjliga behandlingsområden / Ergomove
- Länk till tillverkare och utrustning (eng)